Deppigt Värre!!!

Usch jag vet inte hur jag ska göra.
Jag vill så gärna träffa min syster men jag vet inte hur.
Hur ska jag formulera brevet till henne om att jag tycker att de är dags å ses nu.
Vi har ju haft kontakt genom Facebook å mail men det är ju ändå en bit i hjärtat som saknas.... blää nu kommer tårarna.
Hur kan man sakna någon så som man aldrig har träffat.
Jag vill bara krama om henne å känna hennes närhet.
Det är lustigt hur man kan känna att man inte är hel.
Jag vill så gärna skriva till henne å tala om att jag tycker att det är dags nu men hur kommer hon att reagera, är hon redo kommer hon svara eller sluta ha kontakt helt.
I detta läge kan man inte ha positiva tankar man är så jävla rädd.
Jag är rädd...
Men det får väl bära eller brista jag måste få tala om hur jag känner vi är ju vuxna båda två.
Jag saknar dig lilla syster...Kram